Stockholms stad vill ha hjälp att skylta upp MTB-spår i Nackareservatet

Nackareservatet är som bekant ett av Stockholms populäraste MTB-områden, men vad det är för regler som gäller för cykling är inte helt uppenbart. Föreskrifterna är ganska luddigt formulerade, det går att läsa in att stigcykling är både tillåtet och förbjudet, lite beroende på vem du frågar.

Nu har Stockholms stad beslutat att under 2016 förtydliga reglerna kring cykling i reservatet. Ryktet om detta har cirkulerat under några år och är en av anledningarna till att Stockholms Stigcyklister bildades. Stockholms Stigcyklister har bearbetat både Nacka kommun och Stockholms stad för att det ska bli helt fritt att cykla på alla stigar, och att vi ska ha samma tillgång till naturen som vandrare. Sista ordet inte är sagt, samtal pågår fortfarande, och exakt hur skötselplan och föreskrifter kommer att formuleras eller tolkas vet vi inte idag.

Det positiva är att man har insett att det är populärt att cykla på stigar i området och att man nu från kommunens sida faktiskt vill göra detta formellt tillåtet. Vägen man vill gå är att märka upp speciella MTB-spår.

Tidigare i vintras fick Stockholms Stigcyklister frågan om vi kunde ta fram förslag på MTB-spår i Nackareservatet. Vi accepterade inbjudan, med reservation om att vi fortfarande vill att cykling ska vara helt fritt. Alternativet att Stockholms stad själva skulle välja ut stigar eller bygga en ”MTB-bana” framstod som otroligt mycket sämre. Eller än värre, ett totalförbud helt utan MTB-spår.

I vår arbetsgrupp ingår, förutom styrelsen i Stockholms Stigcyklister, även Mountainbikeskolan i Stockholm och fler personer med god kännedom om stigarna i Nackareservatet.

I det förslag vi arbetar med kommer vi ta ett helhetsgrepp på området runt Nackareservatet i Stockholm och Nacka. Vi kommer inkludera även Erstaviks mark där allemansrätt råder och vi kommer att ha med så många som möjligt av de populäraste stigarna. Arbetet utgår från dokumentation som Stravas heatmap, Trailforks, Opentrailmap och egen rekognosering.

Förslaget handlar alltså om de stigar som alla vi cyklister tillsammans under 10-15 års tid har vaskat fram som de bästa i reservatet. Vi kommer senare under våren att lägga upp förslaget på Stockholms Stigcyklisters hemsida för att möjliggöra synpunkter.

Det här är några enkla riktlinjer som vi arbetar efter:
– Märk bara upp redan etablerade och populära cykelstigar
– Förändra inte stigarnas naturliga karaktär
– Detta är första steget, lederna går att ändra och kan bli fler i framtiden

Vi ser det här som ett positivt steg framåt, stigcykling kommer i och med detta få ett erkännande som helt saknats tidigare. Vi får tillgång till förvaltningens resurser för idrott och friluftsliv och kan till exempel få nya spänger byggda. Vi blir en samarbetspartner för kommunen, något som tidigare var helt uteslutet då vi cyklister enligt tidigare föreskrifter och skötselplan inte hade där att göra överhuvudtaget.

EDIT: Denna text är ändrad. Tidigare kunde man få intrycket att det klart och tydligt råder cykelförbud i Nackareservatet, men så är inte fallet.

Yttrande gällande förslag till ändrade föreskrifter för Tyresta nationalpark

Spång

Styrelsen har jobbat på en skrivelse till Naturvårdsverket vad gäller de nya föreskrifterna för Tyresta nationalpark som varit ute på remiss. Vi tycker att det är nödvändigt att modernisera föreskrifterna som reglerar cykling i nationalparken. Naturvårdsverket  förbiser helt att stigcykling numera är en etablerad friluftsaktivitet som av allt att döma kommer att öka ännu mer i framtiden. Ett modernt friluftsområde måste ha en plan för att hantera cykling på stigar.

Här är skrivelsen i sin helhet:


Yttrande gällande förslag till ändrade föreskrifter för Tyresta nationalpark

Sammanfattning
Undertecknande invänder mot att denna punkt i föreskrifterna står kvar oförändrad:

3 § Inom nationalparken är det förbjudet att
11. cykla annat än på anvisad väg

Vi anser att det är nödvändigt att modernisera föreskrifterna som reglerar cykling i nationalparken. I konsekvensutredningen förbiser man helt att stigcykling numera är en etablerad friluftsaktivitet som av allt att döma kommer att öka ännu mer i framtiden. Ett modernt friluftsområde behöver ha en plan för att hantera cykling på stigar – dagens förbud riskerar på sikt få en negativ inverkan på natur- och upplevelsevärden.

Vi har ett förslag på ändring av 3 § punkt 11 som skulle ge förvaltningen bättre möjligheter att hantera cyklingen och öka allmänhetens respekt för reglerna i området. Vårt förslag ligger sist i detta yttrande.

Bakgrund
Förvaltningen har sannolikt märkt att cykling på stigar i området har ökat markant sedan nationalparken bildades. Det ökande intresset för cykling i samhället återspeglas i friluftslivet. På just den här punkten har mycket förändrats mellan 1993 och 2016, och utvecklingen är likartad i hela landet.

Malin Lund som är enhetschef på enheten för naturskydd och tillsyn på Länsstyrelsen i Jönköpings län står inför samma problematik och säger så här i P4 Jönköping (ang ett inslag om konflikter i naturreservaten):

”De här besluten, det var ganska många år sedan de togs, och då var inte det här med cykling i terräng en så stor fråga. Behovet av anvisade stigar har ökat nu på sistone…//… Det var inget man såg för 15-20 år sedan, att det skulle bli ett sådant tryck.” 

Föreskrifterna från 1993 säger att cykling på stigar är förbjudet, vilket var helt okontroversiellt vid tiden då parken bildades. Men eftersom det med tiden blivit så populärt att cykla på stigar och Tyresta är ett viktigt rekreationsområde, så utgör det förbudet idag en kraftig inskränkning av allmänhetens friluftsliv som är svår att motivera, med följden att folk cyklar ändå.

Vissa människor känner en oro för att cykling på stigar ska förstöra känslig natur, men det finns ingen forskning, varken svensk eller internationell, som tyder på att cyklar sliter mer på naturen än vandring, däremot är påverkan annorlunda. Cyklingen sker på befintliga stigar och inte fritt i naturen, som många faktiskt trodde 1993 då mountainbike var något nytt och främmande.

Stigcyklister söker sig också självmant till stigar i mindre besökta delar av området där möten med andra besökare sällan är ett problem. Det finns forskning som visar att de vandrare som faktiskt mött cyklister på stigen är avsevärt mindre negativa än de som inte mött några cyklister. Det är lätt att måla upp en mörk bild av det nya och främmande, trots att de reella problemen är fullt hanterbara.

Vi anser att man bör justera föreskrifterna och därmed ge förvaltningen större möjligheter att aktivt planera och göra riktade åtgärder där det har störst effekt. Men det går inte om man vidhåller ett generellt förbud mot stigcykling. Här är några konstruktiva exempel på hur andra hanterar liknande situationer:

– Nacka kommun samarbetar sedan en tid tillbaka med oss som cyklar och bygger till exempel idag spänger som är bredare och utan stora glipor mellan plankorna. En enkel åtgärd som gör att cyklister väljer spängerna istället för att cykla bredvid, där marken är blöt och känslig. På vissa ställen har Nacka kommun på vår inrådan också dragit om leder till torrare mark till glädje för alla besökare. I Tyresta park och reservat finns flera exempel på platser (t ex längs Sörmlandsleden) som har behov av liknande insatser för att inte miljön på sikt ska börja se trist ut för besökarna.

– Vi sitter också i samtal med Stockholms stad som frågat oss om hjälp att märka upp speciella cykelstigar i de mest besökta delarna av Nackareservatet för att kanalisera cyklister till delar av området med färre besökare, och även hjälpa cyklister utan lokalkännedom att hitta lämpliga stigar. När detta är gjort kommer nya informationsskyltar att tas fram där vi tillsammans har möjligheten att informera cyklister om att till exempel visa extra hänsyn mot långsammare besökare.

– I Ursvik i Sundbybergs kommun finns sedan några år tillbaka en rundslinga i Igelbäckens naturreservat som är skapad av stigcyklister i samarbete med kommunen. Vår förening Stockholms stigcyklister sköter delar av underhållet. Märker man upp attraktiva cykelstigar i samarbete med cyklisterna är chanserna goda att de flesta cyklister kommer att välja dessa och respektera att det är förbud i andra delar av ett område. (Bifogat finns informationsskylt om Ursvikspåret)

– I Göteborg hjälper Göteborgs stigcyklister Park- och naturförvaltningen att bättra på utsatta stigsektioner och gör även omdragningar så cyklister ibland tar egna vägar så att risken för konflikter minimeras. Stor vikt läggs vid att sprida information och förhållningsregler bland de som cyklar.

Slutsats
Att försöka förbjuda en populär friluftsaktivitet i ett stort och viktigt friluftsområde är dömt att misslyckas. Stigcyklister söker sig till området av liknande anledningar som vandrare eller terränglöpare – man vill njuta av spännande och vacker natur och samtidigt få motion. Vill man styra cyklister bort från vissa delar av området är den enda lösningen att erbjuda attraktiva stigar i en annan del.

Vårt förslag på ny skrivelse:

3 § Inom nationalparken är det förbjudet att
11. cykla i terrängen utanför stigar, samt på de leder markerade med ”Cykling förbjuden”

Med förhoppning om ett framtida samarbete för att finna bra lösningar för alla,

Stockholms stigcyklister

Gustav Blix, ordförande
Johan Malmberg, styrelseledamot
Karin Pehrson, styrelseledamot
Jonas Sundvall, styrelseledamot
Daniel Forslund, lokal representant


 

Skylt över mtb-spåret i Ursvik.
Skylt över mtb-spåret i Ursvik.